Manukahonung
Här hittar du manukahonung från Nya Zeeland i olika MGO-styrkor, plus halstabletter med manukahonung. Vi förklarar vad MGO betyder, hur du läser etiketten, skillnaden mot vanlig honung och vilken styrka som passar din vardag.Läs mer →
Filter
Tillgänglighet
Form
Mål
Pris
Mål
Form
1 produkt
Så läser du MGO och UMF på en burk manukahonung
Manukahonung kommer från nektar i blommorna på manukabusken, Leptospermum scoparium, som växer vilt i Nya Zeeland. Busken blommar bara några veckor per år. Det förklarar en stor del av prisskillnaden mot vanlig blomsterhonung.
Skillnaden mot annan honung sitter i halten metylglyoxal, förkortat MGO. Metylglyoxal bildas naturligt i honungen när ämnet DHA från nektarn omvandlas under lagringen. Siffran på burken, till exempel 100+ eller 600+, är en garanterad lägstanivå i milligram per kilo honung. Hos oss finns både burkar och halstabletter, och de senare hittar du också bland våra sugtabletter.
MGO och UMF mäter olika saker
Två märkningar dominerar hyllan i Sverige:
- MGO anger en enda sak: halten metylglyoxal i mg/kg. Vilket ackrediterat labb som helst kan kontrollera siffran.
- UMF är en licensierad certifiering från Nya Zeeland. Den mäter fyra markörer: MGO, leptosperin, DHA och HMF. Leptosperin finns bara i nektar från manuka, och HMF visar om honungen har värmts eller lagrats för länge.
UMF-föreningen påpekar själv att MGO och UMF inte går att räkna om till varandra. De omräkningstabeller som cirkulerar i handeln är alltså uppskattningar, inte officiella värden. Står det bara "Active" på burken, utan siffra, vet du ingenting om halten.
Vad vi säger och inte säger
Manukahonung säljs som livsmedel. Inom EU finns inga godkända hälsopåståenden för manukahonung, och därför lovar vi inga effekter här. Det vi kan säga är konkret: honungen innehåller mer metylglyoxal än vanlig honung, och den består till största delen av socker. Behandla en tesked som söt mat, inte som en dos. Många som handlar här tittar samtidigt på vårt urval för hals och näsa.
Så väljer vi manukahonung till sortimentet
Vi utgår från tre saker: form, halt och märkning. Vi tar in honung där MGO-halten står deklarerad i mg/kg och där ursprunget i Nya Zeeland går att spåra, hellre än burkar med vaga ord som "aktiv". Vi behåller både låga och höga halter, eftersom en mildare burk räcker för daglig användning medan de högsta halterna kostar betydligt mer per sked. Vi köper direkt från varumärkena, utan mellanhänder, och varje produkt passerar vårt compliance-team innan den läggs upp. Vi ger dig samma råd som vi skulle ge vår egen mamma: läs hur vi väljer varumärken.
Vem den passar
Manukahonung passar dig som redan använder honung och vill ha en produkt med spårbart ursprung och deklarerad halt. Den passar sämre om du håller nere sockret, eftersom honung räknas som fritt socker. Ge aldrig honung till barn under ett år, oavsett MGO-halt. Gravida och ammande kan äta honung som vanligt. Har du diabetes, räkna in sockret i dagsplanen. Är du känslig mot bi- eller pollenprodukter, börja med en mycket liten mängd. Letar du efter något annat i samma del av sortimentet, se vårt urval inom immunförsvar och motståndskraft.
Praktiskt i vardagen: en tesked på morgonen är den vanligaste rutinen. Rör ner honungen i te som har svalnat, så slipper du onödig upphettning. Förvara burken torrt och i rumstemperatur med locket ordentligt påskruvat. Att honungen blir fastare eller kristalliserar med tiden är normalt och betyder inte att den är dålig. Smaken är kraftigare än blomsterhonung, med en örtig ton som blir tydligare i de högre halterna.
Vanliga frågor
Manukahonung är honung från nektar i blommorna på manukabusken, Leptospermum scoparium, som växer vilt i Nya Zeeland. Den skiljer sig från blomsterhonung genom en naturligt högre halt av metylglyoxal (MGO), som mäts och deklareras på etiketten. Manukahonung säljs som livsmedel och inte som tillskott, även om den ofta hamnar i samma varukorg som våra övriga kosttillskott. Smaken är kraftigare och mer örtig än vanlig honung.
Europeiska kommissionen. (u.å.). EU Register of nutrition and health claims. https://ec.europa.eu/food/food-feed-portal/screen/health-claims/eu-registerGiftinformationscentralen. (u.å.). Botulism. https://giftinformation.se/ovrigt/botulism/Läkartidningen. (u.å.). Spädbarnsbotulism, skäl att inte ge honung till barn under ett år. https://lakartidningen.se/vetenskap/spadbarnsbotulism-skal-att-inte-ge-honung-till-barn-under-ett-ar/Livsmedelsverket. (u.å.). Clostridium botulinum. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/bakterier-virus-parasiter-och-mogelsvampar1/bakterier/clostridium-botulinum/Livsmedelsverket. (u.å.). Socker. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/kolhydrater/socker/UMF Honey Association. (u.å.). Unique Mānuka Factor (UMF) Grading System Explained. https://www.umf.org.nz/unique-manuka-factor/
